Meibomska körtlar och MGD

Sammanfattning: 

MGD innebär störningar i de körtlar ( Meibomska körtlar) som finns inom övre och nedre ögonlocken. Dessa körtlar producerar speciellt fett av många olika sorter. Dessa olika fettsorter ingår i tårskiktet och spelar mycket viktig roll här.

Störningen i dessa fettproducerande körtlar kan handla om hur mycket fett de producerar eller kvaliteten av fettet som produceras.

Tårskitet är en central och avgörande del av yttre öga och ett dåligt fettskikt leder i sin tur till dåligt fungerande tårskikt och därmed till torra ögon.

MGD kan möjligen vara den främsta orsaken till torra ögon (DED) i hela välden.

Den allra vanligaste formen av MGD är den obstruktiva.

MGD är inte lika med Torra ögon men kan leda till det.

MGD är inte heller lika med inflammation i ögonlocken men kan leda till det.

MGD kan graderas i fyra klasser och behandlas beroende på i vilken klass man befinner sig.

Behandlingen modifieras utefter vilka andra tillstånd som förekommer samtidigt med MGD.

En del av behandlingarna görs av patienten men det en del andra behandlingar som får bara göras hos specialister.

 

Meibomska körtlar och MGD

MGD står för Meibomian Gland Dysfunktion. Det är en diffus och kronisk abnormalitet hos de meibomska körtlarna.

De mest karaktäristiska förändringarna är:

– Obstruktion av de terminala utförsgångarna samt mynningen och/eller

– Kvantitativa/kvalitativa förändringar av fettet som produceras av körtlarna.

Resultateten kan bli följande:

– MGD kan leda till förändringar i tårfilmen.

– MGD kan resultera i inflammation i det yttre ögat.

– MGD kan resultera i utveckling av symtom liksom irritation.

– MGD kan leda till sjukdomar i yttre öga.

MGD kan möjligen vara den främsta orsaken till torra ögon (DED) i hela välden.

MGD är inte det samma som bakre blefarit. Bakre blefarit är ett inflammatoriskt tillstånd lokaliserat till den bakre lamellen av ögonlocken, där de meibomska körtlarna finns och har sina utförsgångar. Bakre blefarit kan förorsakas av andra tillstånd, ett är MGD. MGD kan i  ett tidigt skede sakna tecken på inflammation, vilket är kännetecknet för blefarit.

Det finns också tillstånd som Hordeolum Internum eller Chalazion hos patienter med MGD. Men det innebär inte att de har MGD om endast dessa symptom finns utan några andra tecken på MGD.

 Olika indelningar av MGD

MGD delas in utifrån sjukdomsmekanismerna som leder till MGD. Koncepten “sjukdom” och “dysfunktion” måste särskiljas när det gäller MGD. Vid sjukdom anses det finnas en större omfattning av tillstånden som kan drabba de meibomska körtlarna.

MGD är ett dysfunktionellt tillstånd som tillhör en subklass av sjukdomar vilka kan drabba de meibomska körtlarna. Det innebär att även andra sjukdomar än MGD kan drabba körtlarna, som cancer, medfödda sjukdomar, akuta infektioner/inflammationer med flera.

MGD delas in i två grupper:

1) MGD med minskad leverans av lipider (Meibum=fett).

2) MGD med ökad leverans av lipider (Meibum=fett).

Minskad leverans delas i sin tur in i två undergrupper:

    1)Minskad sekretion:                                                                                                                                                                                                                                                                a) Primär: Orsak okänd.                                                                                                                                                                                                                                         b) Sekundär: Minskad produktion på grund av en anledning liksom biverkningar från mediciner.                                                                                                 

   2)Obstruktion då det finns ett hinder i vägen för leverans. Delas också in i två grupper (A och B):

A) Obstruktion utan ärrbildningar, som i sin tur har två undergrupper                                                                                                                                                                     

     a) Primär: Orsak okänd.                                                                                                                                                                                                                                            b) Sekundär: Kan förekomma vid tillstånd som, Rosacea, Seborre, atopi, psoriasis.                                                                                                                                                 

    B) Obstruktion med ärrbildningar, som i sin tur har två undergrupper:                                                                                                                                                                         a) Primär: Orsak okänd.                                                                                                                                                                                                                                           b) Sekundär: Kan förekomma vid tillstånd som, trachoma, ögon-pemfigoid, atopi, Erytema Multiforme.

Ökad leverans uppstår på grund av ökad sekretion och delas in i två undergrupper:
a) Primär: Orsak okänd.
b) Sekundär: Kan förekomma vid tillstånd som, Rosacea, seborre.

Av de här sjukdomsmekanismerna är den obstruktiva formen den mest vanliga, samt den vanligaste orsaken till MGD och därmed torra ögon.

En förklaringsmodell för uppkomsten av obstruktionen i den terminala kanalen av en meibomsk körtel är:

– Ökad viskositet av meibum (fett) och hyperkeratinisering av cellerna på insidan av den terminala kanalen, vilket leder till att tömningen av meibum ur den terminala kanalen går trögt.

– Med tiden förändras kvaliteten av meibum ännu mer, och det bildas ett ogenomskinligt samt trögt material. Det stoppar den normala tömningen av körteln, som sker med mekanisk kraft från blinkningar.

Varför ökar då viskositeten av meibum? Varför minskar meibum? Varför inträffar hyperkeratinisering? Olika endogena och exogena faktorers påverkan diskuteras för att hitta svaren. Men andra faktorer som ålder, kön, hormonella störningar, topikala och systemiska mediciner undersöks också.

Både inflammatoriska och icke inflammatoriska processer diskuteras. Till exempel att en obstruktion i sig inte behöver leda till en inflammation. Obstruktionen kan dock leda till ökat tryck inuti körteln och orsaka dilatation (uppblåsning) av den. Det kan i sin tur orsaka att cellerna inuti körteln dör, vilket kan förkorta hela körteln och så småningom bortfall av den.

Den inflammatoriska processen kan starta med obstruktion. Den leder till ökad tillväxt av bakterier, som orsakar kemiska förändringar vilka ökar inflammationen inuti körteln. Så småningom atrofierar körteln och försvinner.

En annan form av MGD är hypersektion, som bland annat märks vid seborre. Då minskar viskositeten samtidigt som sekretionen ökar. Det kan leda till ökad bakterietillväxt och, som sagt, flera kemiska förändringar vilka ökar inflammationen. Resultatet kan bli bortfall av körteln.

 

Slutresultat vid MGD

Oavsett hur MGD har uppstått leder det till minskad tillgång till fettet (meibum)  i tårfilmen, och det kan ge följande konsekvenser:

  • Ökad evaporation (avdunstning) av vätskeskiktet.
  • Ökad osmolaritet av tårfilmen (hyperosmolaritet) = ökat antal joner per volymenhet.
  • Ökad instabilitet av tårfilmen.
  • Ökad bakterietillväxt över ögonlockskanten.
  • Inflammation i det yttre ögat.
  • Utveckling av evaporativa torra ögon (EDED), som kan uppstå med tiden och försämrat MGD.

 

Riskfaktorer

Flera riskfaktorer och tillstånd kan förekomma samtidigt och öka risken för MGD. Dessa kan finnas i ögat, vara systemiska eller bero på mediciner.

I ögat: Blefarit, demodex, redan existerande torra ögon med minskad vätska (ADED) eller kontaktlinser.

Systemiska: Stigande ålder, klimakteriet, bristande androgena hormoner, Sjögrens syndrom, atopi, psoriasis, Rosacea, högt kolesterolvärde, högt blodtryck eller godartad prostataförstoring (BHP).

Mediciner: Antiandrogener, mediciner mot BHP, antihistaminer, antidepressiva mediciner, hormonell behandling mot klimakteriet (östrogener, progestiner), retinoider.

Diagnostik

MGD är en av det yttre ögats sjukdomar.

MGD kan ses som ett isolerat fenomen i det yttre ögat men det bör alltid betraktas i ett större sammanhang och i kombination med följande:

– Förekomsten av skador i det yttre ögat i relation till MGD

– Förekomsten av torra ögon i relation till MGD.

Som praxis i kliniska sammanhang utförs därför tester och analyser efter rutiner som ger en bättre bild samt en mer exakt diagnos.

Patienterna kan delas in i två grupper:

– De som INTE HAR symptom (asymtomatiska)

– De som HAR symptom.

 

De som INTE HAR symptom

Det gäller att undersöka om de trots allt kan ha MGD utan symptom eller några specifika tecken. Den här gruppen benämns NOMGD=Nonobvious MGD.

*Test som avslöjar MG-körtlarnas tömningsgrad och kvaliteten hos fettet (meibum).

De som HAR symtom

Ett antal tester utförs i en specifik följd för att reda ut orsakerna:

* Test som avslöjar MG-körtlarnas tömningsgrad och kvaliteten hos fettet (meibum).

* Tester som ger information om förekomsten av skador i det yttre ögat, förekomst av torra ögon, och slutligen vilken subklass det rör sig om.

Bland dessa tester och analyser finns det från frågeformulär, liksom OSDI där patientens olika symtom kartläggs till Meibografi, (som visar de meibomska körtlarna och hur de ser ut (morfologi).

Testerna ger svar på om patienten:

  • Endast har symptomatisk MGD, utan att ha torra ögon eller tecken på skador i det yttre ögat.
  • Har MGD utan att ha torra ögon men har skador i det yttre ögat.
  • Har MGD med både yttre skador och torra ögon.(EDED)
  • Vilken/vilka subklasser av torra ögon patienten besväras av.

Gradering av MGD

MGD kan graderas i fyra nivåer beroende på olika faktorer:

  1. A) Patientens subjektiva symptom och upplevelse, som kan vara allt från liten till väldigt märkbar:

– Symptom som obehag i det yttre ögat, klåda och ljuskänslighet.

– Påverkar symtomen det dagliga livet? Hur mycket?

  1. B) Kliniska tecken på MGD baserat på:

– Förändringar på ögonlockskanten, som rodnad och kärltillväxt.

– Hur ser körtlarnas utförsgångar ut? Öppna? Stängda? Deras placeringar?

– Hur många av körtlarna är öppna?

-Hur ser fettet (meibum) ut? Klart? Ogenomskinligt? Debris? Ökad viskositet? Färg?

  1. C) Förekomsten av skador på ytcellerna på bind- och hornhinnan:

– Hur mycket? Var sitter dessa skador?

Behandling av MGD

Valet av behandling beror på två faktorer:

1) Graden av MGD:

– Baseras på information, livstilförändringar, egna LT-behandlingar, antibiotika, behandling mot parasiter, kraftigare antiinflammatoriska behandlingar med steroider eller andra medel.

– Vissa behandlingar görs av specialister, liksom MBE (AB-Max), MGX, IPL (E-Eye) och Prob. (Läs om dessa behandlingar i separata artiklar)

2) En annan faktor är förekomsten av andra tillstånd och sjukdomar, som främre blefarit, demodex, problem med ögonfransarna, samtidiga lokaliserade inflammationer i horn- eller bindhinnan. Dessa tillstånd kan förekomma samtidigt med MGD, och kräver egna specifika behandlingar oavsett vad som rekommenderas för MGD.

Kontakt & tidsbokning

Du får gärna kontakta oss för att ställa frågor eller boka tid hos ögonläkare utan remiss. Läkartider bokas enbart över telefon, men skicka ett meddelande så hör vi av oss så snart vi kan.

 

031-78 78 080

kontakt@medicinskoptik.se

5 + 6 =