Det händer mycket med ögat när det åldras. Förändringarna tar framför allt fart efter 50 år. Det är oundvikligt att synen försämras med stigande ålder, men det finns ändå mycket du kan göra för att ta hand om dina ögon på bästa sätt.
Förutom det naturliga åldrandet ökar risken för sjukdomar som behöver behandlas och kontrolleras. Ett problem är att många sjukdomar kommer smygande och upptäcks sent, när skador redan uppstått och det blir svårare att göra någonting åt.
Utan förebyggande ögonläkarkontroller är det risk för att diagnosernga kommer sent då det kan ta tid innan tydliga symptom kommer. Förloppet för en del vanliga ögonsjukdomar är långsamt, vilket innebär att man gradvis anpassar sig.
Läs om dom vanligaste ögonsjukdomarna och hur dom påverkar ögat här.
Medicinsk optik innebär att du börjar undersöka dig hos ögonläkare om synen blir sämre. Först därefter går du till optikern.
Det innebär att du får veta hur dina ögon mår och kan behandla sjukdomar som skadar ögat eller försämrar synen. Även naturliga åldersrelaterade förändringar är viktiga att känna till eftersom det kan påverka i vardagen.
Vi rekommenderar den som fyllt 50 år att gå på årliga kontroller hos ögonläkare, även om du känner dig frisk och inte upplever dig ha problem med ögonen. Men särskilt om synen blir sämre.
Så förändras synen med stigande ålder
Den allra viktigaste riskfaktorn för att drabbas av ögonsjukdomar är åldern. Grå starr, grön starr, skadliga förändringar i gula fläcken och torra ögon är alla klart vanligast bland äldre.
Man kan inte göra någonting åt åldern, men sjukdomar kan botas eller behandlas. Dessutom är det viktigt att veta hur synen påverkas av åldern för att känna till sina begränsningar. Det kommer vi att gå igenom här.
Till exempel kan sämre mörkerseende och bländning skapa farliga situationer i trafiken. Ett reducerat kontrastseende kan göra att du snubblar och slår dig och ett förändrat färgseende kan ge diskussioner om vad som är rött och orange helt i onödan. Därför är det bra att känna till sin egen funktionsnivå, alltså hur mycket just din syn klarar av.
Ljusets väg genom ögat
Det krävs ljus för att synen ska fungera. Mängden ljus är viktig för hur bra vi ska se. När vi blir äldre så minskar ljuset som kommer in i ögat. Olika stationer på vägen till näthinnan kan göra att ljuset får det svårare att ta sig fram.
Lär mer om hur synen fungerar här.
Brytningen kan också påverkas på olika sätt vilket gör att ljuset inte fokuserar på rätt ställe och vi ser suddigt.
Station 1: Tårfilmen
Det allra första ljuset träffar är tårfilmen som ska ligga som en jämn hinna över hornhinnan. Även om tårfilmen är tunn bryter den ljusets strålar.
Sjukdomar och besvär i det yttre ögat, så som torra ögon, kan göra att tårfilmen spricker upp för tidigt. Då förändras brytningen av ljuset mellan blinkningarna, vilket ger en suddig syn.
Det kan finnas olika orsaker till att tårfilmen inte fungerar bra. Ofta sitter problemen i ögonlockskanterna där körtlar som ska producera ett viktigt fett tappat sin funktion. Det kan också vara problem med produktionen av tårvätska eller mucin som fäster tårfilmen vid ögat.
Skador på ögonlocken, i muskulaturen eller huden är en annan orsak. Det kan också finnas skador på bindhinnan, kärlväxt och många andra skäl som ofta går att behandla.
När tårfilmen spricker förändras ljusets brytning och du kommer att se suddigare, ofta förändras synskärpan mellan blinkningarna.
Station 2: Hornhinnan
Tårfilmen har som uppgift att skydda hornhinnan, som är nästa station.
En frisk hornhinna ska vara helt klar och har inga blodkärl eftersom inget ska skymma sikten. Men horninnan kan drabbas av olika former av grumligheter som hindrar genomsläppligheten av ljus. Grumligheten gör att ljus absorberas istället för att ta sig igenom.
Olika problem i yttre ögat kan göra att blodkärl växer in på hornhinnan och större eller mindre skador kan göra att ljusets brytning inte blir perfekt, men suddig syn som följd.
Station 3: Pupillen
Pupillens storlek minskar kraftigt med åldern. En 20-åring har en pupill på 5 mm i diameter i dagsljus. Vid 50 år har den minskat till 3,5 mm och i 80-årsåldern är den bara 2 mm stor.
En mindre pupill innebär att mindre ljus släpps in i ögat. Det kan också ge en annan spridning av ljuset som i sin tur kan ge problem med bländning.
Förändringen av pupillen är helt naturlig, ingenting att göra någonting åt och bara att acceptera. Men det är bra att känna till eftersom det blir viktigare att tänka på att man behöver mer ljus.
Station 4: Linsen
När ljuset har passerat pupillen kommer det till linsen. Med åldern kan linsen förändras i färg, bli gulaktigare och även grumlas.
Med en grumlig eller gulaktig lins gör att ljuset får svårare att passera än när den var helt klar. Ljuset omvandlas istället till värme eller sprids i ögat.
Kombinationen med en mindre pupill, sämre hornhinna och grumligare lins minskar mängden ljus som når hela vägen in till näthinnan kraftigt. Redan i 60-årsåldern kan genomläppligheten vara bara 30 procent mot vad det var en gång.
Förutom sämre mörkerseende och minskad synskärpa kan en gulnad lins påverka färgseendet. Färgerna blir gulare eller brunaktiga och en klarröd tomat kan upplevas som orange.
En sjukdom som drabbar linsen i ögat är grå starr (eller katarakt) som dom flesta 70-åringar i större eller mindre grad har. Grå starr blir man av med genom att plocka bort den biologiska linsen och sätta in en syntetisk. Operationer av grå starr är Sveriges vanligaste operation.
Station 5: Glaskroppen
Efter linsen passerar ljuset genom ögats glaskropp. Även den kan drabbas av grumligheter och blödningar som på olika sätt påverkar synen. Men det är inte lika vanligt.
Diabetiker drabbas i högre grad. Diabetesretinopati är ett exempel på en sjukdom som kan ge blödningar i glaskroppen när känsliga blodkärl spricker.
Station 6: Näthinnan
Längst bak i ögat sitter näthinnan. På näthinnan sitter nervceller som fångar upp synsignalerna och skickar dom vidare för att tolkas av hjärnan.
Mitt på näthinnan finns ett område med en stor koncentration av receptorer av synsignaler. Det är gula fläcken eller makulan.
Det ljuset som fokuseras på gula fläcken som ger oss vårt centrala seende. Det är där synskärpan är som bäst och där vårt färgseende sitter.
Med åldern minskar antalet nervceller och dessa kan inte repareras. Gula fläcken kan drabbas av åldersrelaterade förändringar. Man kan inte bli blind av skador på gula fläcken i den meningen att allt blir svart. Men att tappa sin centralsyn kan vara allt från besvärligt till förödande.
Näthinnan kan drabbas av blödningar. Även här är risken större för diabetiker och risken ökar med åldern. Diabetiker rekommenderas att välja Medicinsk optik istället för att gå till en optiker i tillägg till dom kontroller som erbjuds genom den offentliga vården.
Här kan du läs mer om hur diabetes påverkas ögat och synen.
Vad kan man göra för sin syn?
Med tanke på den ökade risken för ögonsjukdomar är det lämpligt att kontrollera sig hos ögonläkare en gång om året efter att du har fyllt 50 år, och åtminstone om synen blir sämre.
Regelbundna ögonläkarundersökningar ökar möjligheten att behålla friska ögon och en bra syn så länge som möjligt. Många behöver mellan varven nya glasögon, men det är viktigt att inte gå från optikern i tron att ögonhälsan undersökts och att man vet om ögonen är friska.
Finns det sjukdomar eller andra problem som först behöver behandlas innan det är dags att att skaffa nya glasögon behöver du ta reda på det.
På så sätt får du en bra status för ditt öga och din egen funktionsnivå. Även om du är helt frisk kan det vara värdefullt för framtiden då du har en referenspunkt som det går att jämföra med när du får besvär med dina ögon.