Försämrad synskärpa är ofta det vi först och främst tänker på när vi pratar om att synen har blivit sämre. Synskärpan är förmågan att se små detaljer, alltså ögats upplösningsförmåga.
“Att se som en örn” innebär inte att synen är bra ur alla olika aspekter. Men örnen har den allra skarpaste synskärpan, som vi människor inte kommer i närheten av.
När ljuset går in genom ögat bryts det för att, om allt fungerar som det ska, fokuseras på rätt ställe på näthinnan där det finns miljontals nervceller. Dessa fångar upp synintrycken och skickar dom vidare genom synnerven för att tolkas av hjärnan.
Allra bäst synskärpa har vi i gula fläcken, med en stor koncentration om nervceller. Det är dessa nervceller som ger oss det centrala synfältet. I ytterkanterna, i det perifera synfältet är det suddigare. Vår synskärpa fungerar också som allra bäst i bra ljusförhållanden.
Synundersökningen testar synskärpan
Det finns flera olika viktiga aspekter som ska fungera för att vi ska kunna säga att synen är bra och ge oss alla egenskaper vi behöver. Men om man måste välja är kanske synskärpan som undersöks vid en vanlig synundersökning hos optikern, allra viktigast för att klara vardagen.
Genom att läsa mindre och mindre bokstäver kan man bedöma hur bra upplösningsförmågan är när förhållandena är mycket goda. Det är mycket ljus och stark kontrast med svarta bokstäver mot vit bakgrund vid en vanlig synundersökning.
Men det är lätt att glömma att en perfekt synskärpa vid perfekta förhållanden går ned när miljön och ljusnivån förändras. Hur mycket, kan variera kraftigt mellan olika personer. Vi kommer till det längre ned.
Därför behöver vi glasögon
Den vanligaste orsaken till att vi ser suddigt är att ljuset inte bryts rätt och därför inte träffar näthinnan där det borde. Det kan finnas olika anledningar till det, men oftast går det att korrigera brytningen med hjälp av glasögon eller kontaktlinser.
Den naturliga brytningen av ljuset gör att det fokuserar på fel ställe och ger inte en skarp bild på näthinnan. Med hjälp av en extra lins utanpå ögat (glaset i dina glasögon eller kontaktlinser) justeras brytningen i förhållande till ditt synfel så att ljuset träffar rätt.
Bilden visar tre vanliga typer av synfel som kan rättas till med glasögon. Vid närsynthet (eller myopi) fokuseras ljuset som kommer från långt avstånd framför näthinnan. Det gör att man ser suddigt på långt håll. Genom en konkav lins i glasögonen flyttar man bak fokus för att träffa rätt på näthinnan. Det motsatta gäller för långsynthet (eller hyperopi) där fokus hamnar bakom näthinnan. Linsen i glasögonen är då konvex.
Astigmatism innebär att hornhinnan har en ojämn form så att ljuset inte kan fokusera på en specifik punkt. Även det går att rätta till med en korrekt slipad lins.
Eftersom ögat förändras över tid så kan även synskärpan förändras, vilket gör att vi behöver nya glasögon. Men det finns också mycket annat som kan hända i ögat som gör att brytningen inte blir rätt eller att du upplever suddig syn. Sjukdomar och andra tillstånd kan ligga bakom.
För många är det därför viktigt att först undersökas av en ögonläkare och inte bara en optiker. Ögonläkaren tittar in i ögat och kan diagnostisera och behandla sjukdomar innan man går vidare och provar ut sina glasögon.
Synskärpan påverkas av ålder och sjukdomar
När vi blir äldre minskar antalet nervceller i gula fläcken och synskärpan går ned. Det är en naturlig process och inget vi kan göra någonting åt. Men åldern är också den vitkigaste riskfaktorn för att drabbas av ögonsjukdomar.
Vanliga ögonsjukdomar som påverkar synskärpan är bland annat grå starr som förändrar ljusets brytning i linsen.
Åldersrelaterade förändringar i gula fläcken innebär att viktiga nervceller förstörs. Det gör att synskärpan försämras. Det har däremot ingenting med ljusets brytning att göra och därför är det inget som kan åtgärdas med glasögon.
En sjukdom som grön starr kan allvarligt skada synen genom att förstöra synfältet. Däremot kan synskärpan fortfarande vara perfekt.
Även om man normalt sett har bra synskärpa finns det sjukdomar som gör att den kan variera från en stund till en annan. Då blir det väldigt svårt att få bra glasögon om man inte även behandlar eller undersöker den bakomliggande orsaken.
Det gäller till exempel för diabetiker, vars blodsocker påverkar ljusets brytning i ögat. Högt blodsocker gör dig mer närsynt då det ökar brytningen i ögat. Eftersom ett par glasögon inte följer variationerna innebär det att synskärpan kommer att vara bättre eller sämre under dagen.
Många äldre drabbas sjukdomar i yttre ögat, som torra ögon, vilket gör att tårfilmen spricker upp mellan blinkningarna. Eftersom tårfilmen är det första ljuset träffar på sin väg in genom ögat kommer ljusets brytning att variera mellan blinkningarna och därmed synskärpan. Därför är det viktigt att ta hand om dessa sjukdomar för att få en stabil och bra synskärpa.
Variationer beroende på miljön
Vi var tidigare inne på att synskärpan under synundersökningen mäts under perfekta ljusförhållanden. I verkliga livet varierar ljuset kraftigt under dygnet och i olika miljöer.
När det är mörkt sjunker synskärpan dramatiskt, vilket i och för sig är helt normalt. Men med stigande ålder och på grund av olika sjukdomar kan mörkerseendet vara nedsatt. Det i sin tur innebär att synskärpan blir ännu sämre vid dimljus och sjunkande ljus.
Man får också stora problem med att skifta mellan olika grader av ljus. Tiden det tar att anpassa sig blir alltså sämre med åldern och kan försämras ytterligare av sjukdomar. Det kan innebära att det blir så besvärligt att köra bil när det blir mörkt att man slutar helt med det.
Även om man kan läsa alla bokstäver på tavlan vid synundersökningen innebär det inte att synskärpan är 100 procent i alla lägen. Om ni är två personer som har perfekt synskärpa i dagsljus, kan en av er ha riktigt dålig syn i dimljus medan den andra fortfarande ser bra.
Vill du veta om det finns sjukdomar eller andra skadliga tillstånd som ligger bakom din försämrade synskärpa bör du välja Medicinsk Optik istället för att gå direkt till optikern.