Välj en sida

Om samsynsproblem

Du har två ögon som ska samarbeta för att ge dig fantastiska egenskaper som djupseende och avståndsbedömning. När dom inte klarar det på ett optimalt sätt så uppstår problem som kallas samsynsproblem. Inom begreppet samsynsproblem ingår flera olika typer av binokulär dysfunktion:

  • Problem att fixera blicken.
  • Problem med ögonmotoriken, ögon- och blickrörelser.
  • Ackommodativ dysfunktion, vilket innebär problem att fokusera

Dina ögon ser världen från lite olika vinklar och skillnaden i ögonens bilder använder hjärnan för att göra avancerade beräkningar och skapa den verkliga bilden av omgivningen vi upplever. När hjärnan inte kan få ihop bilderna på ett optimalt sätt så försvagas eller faller bort en viktig grundförutsättning för samsyn.

Vad är samsyn?

En bra samsyn innebär att du har två friska ögon som du kan rikta mot samma punkt var som helst i det gemensamma synfältet för båda ögonen och läsa av olikheterna i ögonens bilder. Bilderna skickas till hjärnan som slår ihop dom till en bild. Det är en process som ger oss viktiga egenskaper som stereoseende, djupperception, hastighets- och avståndsbedömning och summationseffekten. Vi kommer att gå igenom dessa längre fram. För att det ska fungera krävs en del grundläggande egenskaper:

  • Blicken måste kunna röra sig både snabbt och långsamt i alla riktningar.
  • Rörelserna behöver vara välkoordinerade och exakta.
  • Synen ska vara bra i båda ögonen för att kunna ge matchande bilder.
  • Vilopositionen behöver vara normal, alltså utan skelningar.
  • Fokuseringen måste vara bra och kunna anpassa sig.

Här går vi bara kort in på ett par grundläggande förutsättningar av samsynen och fokuserar på problemen med icke fungerande samsyn hos “icke synligt skelande” ögon. Du kan läsa mer om samsyn och stereoseende genom att klicka här. Om du misstänker att du själv eller ett barn du känner har samsynsproblem kan du få hjälp genom Medicinsk Optik.

Två bilder blir till ett synintryck

Eftersom ögonen sitter med 55-65 millimeters mellanrum ser dom objekt från lite olika vinklar och därmed ser dom olika bilder. Hjärnan slår ihop bilderna till ett enda synintryck och använder samtidigt informationen för att ge oss djupseende eller stereoseende.

Det innebär bland annat att du kan bedöma avståndet till en kopp som du ska lyfta från bordet, hastigheten som en hund springer eller kombinationen av hastighet och avstånd på en bil för att veta om du hinner över gatan. När samsynen av olika orsaker inte fungerar förlorar vi egenskaper som är viktiga i vår vardag, för vårt sociala liv eller för våra fritidsaktiviteter. Men det kan också ge symptom som är allt från besvärliga till rent plågsamma när ögon och hjärna måste anstränga sig för att få ihop dom två bilderna på rätt sätt. Det vi kallar samsynsproblem.

Inte säkert att det upptäcks

När du går till optikern för en synundersökning och tittar på bokstäverna på en syntavla mäter det inte hur bra du ser i djupet. För det krävs koordinerade rörelser av ögonens muskler, alltså någonting helt annat än vanlig närsynhet, långsynthet eller astigmatism.

Visserligen kan olika former av problem med samsynen visa sig som suddig syn och stor skillnad i synfel mellan två ögon kan ge samsynsproblem, men det är inte den typ av synproblem som du är där för att mäta. Därför är risken stor att du inte heller får rätt hjälp. Här finns det två problem:

  1. Det gäller att förstå att du har samsynsproblem, det är generellt dålig kunskap om problemen hos optiker och inom vården.
  2. Du behöver en diagnos och rätt behandling.

Ögats muskler

När du ser bilder över ögat är det sällan du ser bilder på musklerna, men när det gäller samsyn spelar dom en viktig roll. Musklerna används dels för att röra ögat inåt, utåt, uppåt och nedåt. Det sitter även muskler inne i ögat som hjälper linsen att ändra form när den ska fokusera på olika avstånd. Vilka problem dåligt fungerande samsyn kan orsaka kommer vi till längre ned.

Vad orsakar samsynsproblem?

Samsynsproblem handlar om att samarbetet mellan ögonen inte fungerar som det ska. Dom medfödda störningarna kan vara från dålig utvecklat, icke fungerande öga till dåligt koordinerade blickrörelser i någon riktning, felkoordinerad viloposition av ögonen och dolda skelningar av signifikant grad, dålig förmåga att hålla fixationen över längre tid, dålig utvecklad fokuseringsförmåga och flera andra tillstånd.

I dom flesta fallen är förutsättningarna för samsynsproblem medfödda, men den tekniska utvecklingen under senare år har gjort att närarbetet och påfrestningarna på våra ögon har ökat kraftigt. Ögat har utvecklats under miljontals år, men på bara ett decennium har vi börjat använda organet på ett helt annat sätt än vad evolutionen utrustat det för. Grafen som visar hur mycket vi plötsligt börjat använda små skärmar i vardagen är talande.

Att ha brister i en perfekt och välfungerande samsyn är ganska vanlig och behöver många gånger inte betyda någonting speciellt för individen. Men beroende på orsaken och graden och synmiljön kan det ställa till problem.

Det innebär att många som tidigare har klarat av livet utan bristerna i samsynfunktionen visat sig nu får symptom. Man klarar helt enkelt av belastning till en viss nivå och tidigare har den legat under den nivån. Men förändringar i livsstilen, vardagen eller något annat gör att ögonen utsätts för utmaningar som gör att gränsen passeras och det blir problem.

Små skärmar och närarbete

Både i skolan, på jobbet och på fritiden tittar vi på skärmar. Dessutom ofta små skärmar i mobiltelefonen. Den otroligt snabba utvecklingen innebär att för bara ett par år sedan var det få som alls använde internet i mobilen, nu använder dom flesta mobilen för att surfa dagligen. Då säger ändå kurvan inget om hur många fler timmar vi tillbringar med mobilen per dag.

Tittar man på hur internetanvädningen för tvååringar ökar så kan man anta att samsynsproblemen kommer att fortsätta att öka även framöver. Statistiken kommer från Sveriges största kartläggning av våra internetvanor som sammanställs en gång per år.

Teknikutvecklingen och skärmtiden innebär väldigt mycket närarbete och allt mindre tid för ögonen att återhämta sig. Alla drabbas inte eftersom det inte finns genetiska anlag för det, men för andra innebär det problem. Här pratar vi bara om samsynsproblem, mycket skärmtid kan även ge andra ögonproblem som torra ögon.

Vem som drabbas och vem som inte drabbas är svårt att säga eftersom reservkapaciteten skiljer sig väldigt mycket mellan olika personer. Det innebär att vår förmåga att kompensera för brister i systemet som ser ungefär lika ut skiljer sig mycket åt och därför drabbas vi helt olika. Det spekuleras runt just känsligheten för samsynsproblem. En del är mer känsliga och utvecklar kännbara symptom snabbare. Det är möjligt att personer med större känslighet har lägre smärttröskel.

Vanliga symptom på samsynsproblem

Symptom på samsynsproblem kan visa sig på olika sätt, bland annat beroende på ålder. Ett tecken på samsynsproblem hos barn kan vara att man inte tycker om att sitta och titta på en mobiltelefon. Kanske går det bra med TV som är en större skärm, men om barnet inte vill se samma film på surfplattan kan det vara något som är fel.

Barn som ramlar och slår sig eller har svårt att fånga bollar kan ha samsynsproblem. Mindre barn har ingenting att jämföra med och tror att alla ser på samma sätt. Därför är det extra svårt att upptäcka att någonting inte stämmer.

Dubbelseende är ett symptom på samsynsproblem

På lite äldre barn kan det visa sig genom svårigheter att läsa, huvudvärk eller ha smärta runt ögonen och ljuskänslighet. Ett typiskt problem är att ha svårt för matte, koncentrationssvårigheter och svårt för bollsport. Unga vuxna kan ha huvudvärk, smärta, ljuskänslighet och dubbelseende. Både hos vuxna och barn är följande symptom vanliga:

  • Smärtor eller trötthet i ögonen eller runt ögonen.
  • Huvudvärk är ett vanligt symptom och det kan leda till koncentrationssvårigheter.
  • Olika typer av svårigheter med närarbete.
  • Lässvårigheter som att tappa bort vilken rad man befinner sig på, att man behöver läsa som samma rad flera gånger eller hoppande bokstäver.
  • Dubbelseende som visar sig ibland eller suddig syn.
  • Svårigheter att fixera blicken.
  • Dålig avståndsbedömning.

Konsekvenserna av olika symptom kan till exempel visa sig som:

  • Klumpighet när avståndsbedömningen gör att man välter saker.
  • Dåligt bollsinne när det är svårt att bedöma hastigheten på en rullande boll.
  • Svaga resultat på jobbet när det blir ansträngande att läsa text på en skärm.

barn spelar fotboll

Ett test om du misstänker samsynsproblem

Om du misstänker samsynsproblem kan du fylla i ett enkelt online test. Du får svara på frågor och får ett automatiskt svar på om det verkar finnas misstankar om samsynsproblem eller inte. Testet är bra för att ge en fingervisning om det finns uppenbara misstankar om samsynsproblem, men det kan inte ersätta en screeningsundersökning av ögonläkare.

Olika typer av problem

Problem med samsynen som sagt kan ha olika orsaker och leda till olika problem, konsekvenser och symptom. Här kommer vi att diskutera ett par av de vanligaste problemen.

Problem med riktning och fixering

Det kanske vanligaste är att ha problem relaterade till konvergensen (konvergensinsufficiens). Detta innebär problem med att röra ögonen inåt med exakta simultana rörelser och samtidigt hålla positionen. Ögonen behöver kunna röra sig inåt och utåt tillsammans. Detta är en grundförutsättning för ett bra samarbete mellan två friska ögon. Konvergensproblemet kan handla om dom exakta koordinerade inåtriktade rörelserna.

Det gäller att kunna vidhålla fixationen över tid, för att sedan släppa den snabbt och återta den. Ibland är inåtfixationen överdriven. Divergensen går i motsatt riktning. Alltså att ögonen rör sig utåt för att skifta fixeringen till ett längre avstånd.

Divergensproblemet, som är mycket mindre vanligt, handlar om samma saker, men i andra riktningen. Problemet kan då vara en överdriven utåtfixation. Bilden visar ögats sex yttre muskler som används för att röra blicken i olika riktningar.

vergenserna och ögats rörelser

Kraven på konvergens och divergens

En bra och stark konvergens är nödvändig för att kunna arbeta på nära håll. Det kan handla om en enkel uppgift som att följa en textrad i en bok och sedan hoppa ned till nästa rad. Men en del klarar inte av det, vilket kan handla om problem med någon aspekt av konvergensen.

Till exempel det kan vara problem med att hålla blicken på ett och samma ord eller flytta på ögonen mjukt och koordinerat till nästa ord utan man tappar sin fixation. Det kan också vara problem med att hålla på med samma uppgift över tid, till exempel läsa en bok i över två timmar.

Här kan det finnas andra problem med till exempel snabba eller långsamma koordinerade blickrörelsersom stör förmågan att läsa som snabba eller långsamma koordinerade blickrörelser. Därför ska man skilja dessa olika typer av problem från varandra.

Vid divergens skall man släppa på konvergensen och röra ögonen utåt med samma egenskaper som krävs vid konvergens. Tänk dig en person sitter och läser en bok och plötsligt lyfter blicken för att titta på klockan som hänger på väggen. Det kan då ställa till problem.

Konvergensen måste släppas, snabbt och koordinerat, för att få ögonen precis lagom mycket utåt. Det gäller också att orka hålla ut när rörelsen upprepas och blicken söker upp staty som står i parken en bit bort. Det kräver att en snabb förslyttning av blicken med bibehållen fixation, vilket är en grundförutsättning för en fungerande samsyn.

Så kan skelningar utvecklas

Det är inte ovanligt att en person med samsynsproblem utan synlig skelning kan utveckla olika typer av skelningar. Ibland är den manifest, alltså en skelning som finns där hela tiden. Eller så är den intermittent, alltså kommer och går. Detta inträffar när den drabbade inte längre kan kompensera för sina samsynsproblem. I de flesta fall utvecklas komplikationen på grund av en redan existerande latent skelning, alltså en dold skelning.

Latenta skelningar visar sig bara när ögat är i viloposition och inte används för att se. Men det kan också handla om andra utlösande störningar som stora krav på fokusering eller att dom båda bilderna från ögonen inte matchar. Vi har en förmåga att kompensera för latenta skelningar men bara upp till en viss gräns. Förmågan att kompensera är ofta avgörande för om en latent skelning ger samsynsproblem eller inte. Denna förmåga varierar från person till person.

Exempel på hur en skelning drabbar samsynen

Mannen på bilden har inte rätt vinkel på sitt vänstra öga som skelar lite utåt. Han har gått med dold skelning från barndomen men har klarat att kompensera för det på ett aktivt sätt utan att känna av det så mycket bortsett från ögontrötthet, speciellt på kvällen. Under den senaste tiden har han fått intermittenta synliga skelningar även när han tittar med båda ögonen.

Det gör att han måste kompensera ännu mer för felaktigheten så att synintrycken från ögonens bilder. Dom får inte bli så olika att hjärnan inte klarar att slå ihop dom till en bild. Om han inte klarar av det kan konsekvensen bli att han ser dubbelt. Han känner nu av kraftiga symptom från sina samsynsproblem och behöver hjälp.

Kompensationsförmågan påverkas av miljön och påfrestningarna på synen. En del patienter som lider av huvudvärk, trötthet i sina ögon, suddig syn, dubbla kanter och ibland till med dubbla bilder har exakt samma historia som mannen på bilden.

Tänk dig att mannen redan som barn mellan 6-12 års ålder hade haft stora besvär utan att få hjälp och utan att klara av att kunna kompensera. Då hade han kunnat gå en annan väg för att undvika symptom. Det kommer vi att gå igenom nu.

Många har inte symptom

Att gå genom livet med dubbelseende blir väldigt svårt och därför kan det leda till supprimering, alltså att sluta använda intrycken från ena ögat för att bli av med problemet. Det är inget man gör medvetet, utan något hjärnan gör för att underlätta jobbet att få en enhetlig bild.

skelning och suppression när samsynen inte fungerar

På bilden till vänster ser båda ögonen, men eftersom bilderna inte går att få ihop fungerar inte samsynen. Det leder till dubbelsyn. Till höger undertrycks ena ögat genom suppression så att vänstra ögats synintryck inte tas med i det totala synintrycket. Det gör att personen undviker symptom. Men samsynen och alla dess viktiga egenskaper försvinner eftersom hjärnan inte får den information som krävs för att skapa stereoskopisk djupseende.

Suppression är en är ett sätt för hjärnan att anpassa sig och kan bara utvecklas hos barn. Vuxna klarar inte av det, vilket gör att dom får symptom.

Ett barn som supprimerar på ett öga utvecklar på det sättet något som kallas amblyopi, vilket innebär att synen på ena ögat inte utvecklas som den ska. Även om det inte är något egentligt fel på ögat som organ kan det leda till att bara ett öga används för den centrala och skarpaste synen mitt i synfältet.

När barnet fortfarande är litet, under 12 år, kan behandling göra att man undviker amblyopi. Sedan kan det vara för sent att göra någonting åt det. Det finns också risk att ögat som är amblyopt börjar skela i vuxen ålder och i dom allra flesta fall utåt. Det blir då ett synligt kosmetiskt problem som kan upplevas som genereande.

Barn kan även ha en fantastiskt förmåga att bara supprimera i vissa vinklar. Det innebär att samsynen finns i vissa vinklar och kopplas bort i andra. Det ökar ytterligare svårigheten att hitta och ringa in problemet.

Undvikande beteende för att slippa symptom

Ett alternativ för att inte få symptom är att helt enkelt inte utsätta sig för det som är ansträngande. Det kan innebära att man slutar att läsa böcker eller spela tennis, eftersom det blir för jobbigt.

Ett problem är att det undvikande beteendet riskerar att inte relateras till ögonen. Därmed upptäcks inte samsynsproblemen, vilket såklart är en förutsättning för att få behandling. När det gäller barn är det en extra stor risk eftersom intresset kanske aldrig har funnits.

Det är inte alla som tycker om att läsa eller spela tennis oavsett om samsynen fungerar eller inte. Därför är det lätt att det som egentligen är samsynsproblem får en felaktig förklaring som att det handlar om barnets karaktär.

Om en vuxen person som alltid tyckt om att läsa plötsligt tycker att det är besvärligt och får ont i huvudet är det uppenbart att något är fel. Det gör det lättare att sätta fingret på problemet, men huvudvärken kanske förklaras av andra faktorer. Därför är det många gånger svårt att upptäcka samsynsproblem utan att göra specifika test. Problemet är att dom flesta barn aldrig genomgår ett sådant test.

Problem för linsen att fokusera (ackommodation)

Att ha ackommodativ insufficiens innebär att linsen inte klarar av att fokusera tillräckligt för att få en skarp bild på näthinnan. Att ackommodera innebär att linsen med hjälp av muskulaturen i ögat ändrar form för att justera ljusets brytning och flytta fokus på näthinnan. Men patienter i den här gruppen klarar inte av att göra det, åtminstone inte i alla situationer.

linsen och musklerna som ändrar ackommodationen

Ackommodationen används både för att kunna se på nära håll och på avstånd för flytta fram bilden som annars hamnar bakom näthinnan hos långsynta. Närsynta använder i vanliga fall inte ackommodationen på långt håll, men kan beroende på avstånd och synfel använda den på nära håll. För att ljuset ska hamna rätt i ögat så att bilden blir skarp måste linsen kunna ändra form. Bilden visar hur linsen reglerar ljusets brytning när det fungerar.

Det är inte bara viktigt att klara av det, det är också viktigt att kunna växla fokus snabbt mellan nära och långt håll. Även här är det viktigt att kunna hålla kvar fokus på nära håll över tid och inte bli trött relativt fort.

Det är inte svårt att inse att det ställer höga krav på ackommodationsförmågan att titta på en mobilskärm under lång tid. Även i den här gruppen kan ett undvikande beteende göra att man slipper symptom. Den som har stora problem att ackommodera, vilket krävs för att kunna läsa böcker, men helt enkelt väljer bort att läsa kanske inte får symptom.

Samarbete mellan fixering och fokusering

För att samsynsystemet ska fungera behöver alltså fixering och fokusering fungera. Mellan dessa två finns det ett samarbete som bygger på reflexer. Ett exempel på det är närreflexen där ögonen rör sig inåt (konvergens), pupillen blir mindre för att släppa mindre ljus in och öka skärpan, samtidigt som linsen blir rundare (ackommoderar) för att få bilden skarp på näthinnan. Om dessa inbyggda reflexer sviktar kan det i sig kan vara orsaken till en del av samsynsproblem.

Tänk på hur det kan påverka livet

Även om det kan vara svårt är det väldigt viktigt att upptäcka samsynsproblem så tidigt som möjligt. Särskilt när det gäller barn eftersom det kan få en väldigt stor påverkan på uppväxten.

Ett problem är att kunskapen om problemen är låg, vilket gör att man inte ser signaler och kopplar det till ögonproblem. Även om samsynsproblem inte är förklaringen till olika symptom är det viktigt att fler får kunskapen. Det ökar möjligheterna att man åtminstone utesluter samsynsproblem och kan fånga upp till exempel barn i skolan som får felaktiga diagnoser eller missar saker i livet.

Det finns exempel på felaktiga diagnoser för dyslexi och ADHD då flera symptom är överlappande, men där samsynsproblem aldrig undersöktes. En screening av barn som har läs- och skrivsvårigheter gör att man kan utesluta samsynsproblem för den som inte har det och tidigt börja behandla den som har det. Då riskerar man inte att missa någon i onödan.

samsynsproblem kan påverka livet

Konsekvenser det kan få för ett barn

Samsynsproblem är mer än ett isolerat ögonproblem om man sätter konsekvenserna det kan få i ett större psykosocialt sammanhang.

  • Lässvårigheter kan innebära att ett talangfullt barn inte läser vidare och får en bra utbildning eftersom bokstäverna hoppar.
  • Ett annat barn med lässvårigheter kanske inte gör sina läxor, busar i klassrummet och får skäll av sina lärare.
  • Ett barn som egentligen har bra gener, muskulatur och motorik för att bli en bra fotbollsspelare kanske har svårt att träffa bollen utan fungerande djupseende.
  • Ett annat barn som inte har samma anlag kanske missar hela det sociala sammanhang som lagsporter innebär för att samsynsproblem gör att det inte är kul.
  • Ett barn som välter saker, snubblar och får stämpeln som klumpig, men kanske har problem med avståndsbedömningen på grund av samsynsproblem.

Problemen kan påverka hela barnets självbild och det är så lätt att bli placerad i ett fack som det är svårt att ta sig ur. Det finns många exempel på vuxna som får svårt att klara det nya jobbet eftersom det innebär långa dagar framför datorn. Kanske kommer huvudvärken eller tröttheten efter ett par timmar.

Andra undviker helt att läsa skönlitteratur eftersom det är “icke nödvändig” läsning, men missar både den njutning och allmänbildning som goda böcker ger.

Varför kommer problemen plötsligt?

“Men om jag har problem med samsynen och har haft det hela mitt liv, varför kommer då symptomen plötsligt?”

Som vi var inne på tidigare har man en viss kompensationskapacitet, alltså att systemet klarar av påfrestningar till en viss nivå. Men när ansträngningen blir för stor så klarar inte ögonen av att hantera det och symptomen kommer. En del har en stor kompensationsförmåga och klarar av förändringar som en annan person med samma underliggande problem inte klarar. Tyvärr finns det inga studier som visar vad det är som gör att en del klarar sig, medan andra inte gör det.

mobiler ger påfrestningar på barn ögon

Många gånger är det någon förändring i livet som gör att det blir besvärligt. För vuxna kan det vara ett nytt jobb där man kanske sitter mycket mer framför datorn. En del får problem när dom börjar studera på högskola och tillbringar många fler timmar med att läsa.

Kanske har man tidigare kunnat undvika situationer när symptomen börjar komma, men plötsligt är det inte möjligt. Många skärmtimmar som skapar påfrestningar på ögonen som inte får återhämtning och därmed belastas systemet gradvis allt mer. Eller så gör en högre ålder att kapaciteten minskar och problemen plötsligt blir kännbara.

Kommer du ihåg mannen med skelningen ovan. Han kanske inte hade några problem så länge han arbetade som chaufför och använde ögonen mest för att se på långt håll. Men när han flyttade in på kontoret och började sitta framför datorn stora delar av dagen ökade påfrestningarna genom allt närarbete. Det gjorde att kompensationskapaciteten överskreds så att till och med dubbelseendet, huvudvärken och tröttheten kom.

Behandling av samsynsproblem utan manifest skelning

Det finns en hel del man kan göra och olika typer av behandling eller hjälpmedel finns. Ibland kan det räcka med enkelslipade glasögon. Andra gånger kan patienten få hjälp av glasögon med prisma.

Prisma innebär en slipning som gör att vinkeln på det du ser förskjuts i sidled eller i höjdled. Det kan vara ett sätt att kompensera för en del av den dolda skelningen som gör att patienten har problem med att fästa blicken över tid.

Ett annat alternativ är paralyserande ögondroppar för att träna upp det lata ögat hos barn upp till 12 år. Det finns även olika varianter av synträning. Bland annat ett träningsprogram kallar Home Therapy System, som patienten utför själv hemma framför datorn och som tränar upp muskulaturen i ögat.

Ibland är den dolda skelningen så stor att enda alternativet är operation på sjukhus för att minska belastningen. Det är viktigt att komma igång med behandlingen så tidigt som möjligt. Ju tidigare man hittar problemen, ju större möjlighet är det att få bättre fungerande samsynen. För barn finns det många viktiga anledningar till det eftersom samsynen kommer att påverka barnets karriär och sociala liv.

Stor risk att ingen berättar om felet

Ofta är det inte något problem med synskärpan och samsynsproblem är oftast ingenting du märker under en vanlig synundersökning hos optikern. Beroende på hur ditt problem yttrar sig och optikerns erfarenhet kanske det går att ana att det handlar om samsynsproblem, men du ska inte utgå från att en optiker tänker på det. Det ligger helt enkelt utanför en vanlig optikers jobb.

Det ingår inte i vanliga syntester hos skolhälsovården eller på barnavårdcentralen att testa samsynen. Tvärtom är det vanligt att man inte ens vet att problemet existerar eller vad det innebär. Därför är det viktigt att låta en ögonläkare med kunskap om samsynsproblem göra undersökningen, som kan göra mer avancerade tester.

samsynstester

En kraftig skelning som alla ser kan såklart också ge problem med samsynen. Fördelen är att det är så uppenbart att det garanterat upptäcks och behandlas vid behov, kanske genom en operation.

Avvikande beteende behöver såklart inte innebära samsynsproblem, men det är viktigt att vara medveten om det och vaksam på signaler. Som om ett barn blundar med ena ögat för att kunna läsa, eller har andra symptom.

Ta också till dig att det är viktigt att barn läs- och skrivsvårigheter bör screenas. Vi som arbetar med Medicinsk Optik ser patienter med samsynproblem som en självklar grupp med absolut hjälpbehov som idag kan inte tillfredsställas av optiker eller ögonläkare.Vill du veta mer om hur vi kan hjälpa dig som har samsynsproblem är du välkommen att kontakta oss.

SYN ÖGONKLINIK

Aschebergsgatan 41

411 33 Göteborg

Telefon: 031-713 98 31

E-post: kontakt@medicinskoptik.se

ÖPPETTIDER

 

Måndag - fredag: 9-17

Vi svarar i telefon fram till kl. 16:30

Lördag - söndag: Stängt

Sommartider:
Under v. 29-30 har vi begränsade öppettider. Butik är enbart öppen torsdagar kl 10-12.
Övrig tid hänvisar vi till info@ogonkliniken.com som vi kommer bevaka, men svarstiderna kan bli längre än normalt.
Under v. 31 har vi stängt mån, tisd och fred. Öppet kl. 9-17 ons och tors.

Vi akuta besvär utanför våra öppettider hänvisar vi till 1177 eller ögonakuten på Mölndals sjukhus.

 

FÖLJ OSS